Jag grät en skvätt låg på spikmattan en stund å prata med älsk i telefon i typ två timmar så nu känns de bättre men jag har tappat sömnförmågan.
Micke har nyss lagt sig och jag tycker lite synd om mig själv för att jag inte får ligga bredvid mina pojkar, jag saknar travis fot mot min höft och Mickes hand i min.
Men nu ligger jag här alldeles själv i min säng och kan inte sova och i stället passar jag på att berätta för vissa personer vad jag egentligen tycker och känner i stället för att hålla de inom mig och bygga upp massa känslor och sen explodera i ett känslo utbrott.
Fast ingen verkar förstå vad jag menar och känner.
Pratar jag ett annat språk?
Ett konstigt asperger språk?
Jag vet inte riktigt men någonting är det för det är väldigt ofta som jag känner mig missförstådd.
Nu ringde jag och väckte Micke för jag ville höra hans röst, den trygga rösten.
Fan nu grinar jag som en idiot igen jävla förbannade mens helvete, vem kom på de där jävla påhittet man får ont i magen, känner sig som gravid flodhäst och har humörs svängningar som en idiot, vad ska det vara bra för.
Just nu vill jag bara vara med Micke men de går ju inte:(
Men han finns där på andra sidan luren jag hör när han andas.
Ne måste verkligen försöka sova nu jag behöver nog de.
Godnatt
