Vad är Aspergers syndrom?

När jag kom i kontakt med AS första gången så var jag 14 år och hade aldrig någonsin hört talas om det förut.

Aspergers syndrom?
Vad är det?
Är det en sjukdom?
Smittas det?
Dör man av det?

Jag fråga mamma hon hade häller ingen aning om vad det var så jag börja forska på saken.

Jag slog upp AS i ett lexikon och fatta inte ett skit av vad jag läste.

Jag sökte på internet och förstod lite mer.
Jag blev “besatt” jag ville veta ALLT som fanns att veta som AS.
Jag lånade alla böcker som fanns på biblioteket och bad dem beställa hem fler från andra bibliotek.

Efter en vecka hade jag fått min bild av vad AS var och då visste jag, Jag har aspergers syndrom!

Jag berätta detta för personalen på BUP men de skratta bara åt mig och idiot förklara mig och sa att alla har drag av AS och visst stämmer det in lite grann på mig.

Men jag gav mig inte där jag snodde broschyrer om AS i smyg från BUPS väntrum och började sammansätta allt som passade in på mig och sedan lämna jag in en helt lista med vad som stämde på mig, 1 år senare fick jag min diagnos.

 

Anders bad mig skriva om vad Aspergers syndrom är för mig.

Mina svårigheter har förändras under åren, jag har trots allt haft min diagnos i 6 år snart och jag har gått i speciell klass för personer med AS så jag har ju lärt mig att hantera vissa situationer som jag inte kunde hantera när jag var 14 år och jag har utvecklas enormt.

• Min största svårighet är nog relationer till andra människor.
  Jag kan tycka att en person är min vän bara för att jag pratar med den på MSN men aldrig har träffat den i verkligheten.
  Som tex T, jag hade träffas honom irl men aldrig fört ett samtal  med honom  men efter 1 månads sms och telefonkontakt kan jag säga att jag är kär och det tycker inte “normala” människor att man kan bli dom tycker att jag är konstig som kan känna så för jag känner ju inte personen.
  Och T är inte den första jag gör så här med jag har träffat typ alla mina killar på detta sättet.

 

• Och jag blir ofta alldeles för intensiv med andra människor jag har svårt att avgöra vad som är “lagom” i relationer till andra det finns ju tex ingen regel på hur många sms man “får” skicka till en person varje dag och jag kan säga att mina 3000 gratis sms tar slut snabbt varje månad.

 

• Jag har en förmåga att bli “besatt” av saker, i bland kan de va bra i bland dåligt beroende på vad det är jag fastnar för.
  Som tex som när jag bestämde mig för att gå ner i vikt då la jag verkligen ner 110% på det och åt Inget onyttigt.

Eller när jag tävlade i skytte och la ner allt på det och då gick det jävligt bra med.

Men under en period i mitt liv var det en person jag fastnat för, jag ville vara hans vän men inte han min.
Jag höll på att älta det där fram och tillbaka i hela 6 år tills han gick med på att prata ut om det med mig och jag fick göra ett “riktigt” slut på det själv.

• I bland har jag svårt att förstå varför folk blir arga på mig.
  Men om de skulle göra samma sak mot mig som jag gjort mot dem så skulle jag bli vansinnig.
  och jag har även svårt att sätta mig in i andras perspektiv vid bråk och konflikter.

 

• Om jag inte förstår eller vet exakt vad jag ska göra i skolan så kommer jag inte i gång.
  Den linjen jag går nu är väldigt inviduell och man får ett tema varje vecka och man får mer eller mindre bestämma själv vad man ska göra, det funkar inte för mig.
  Så lärarna får hjälpa till att sätta i gång mig.
  Men handlar det om något jag gillar tex fotografera så blir jag fast direkt och gör klart uppgiften vi skulle jobba med hela veckan på en dag.

 

• Jag har svårt att förstå ordspråk och underliggande budskap eller när folk inte säger det dom egentligen inte menar.

 

• Jag tycker om att veta i förväg vad som ska hända och jag tycker inte om hastiga förändringar.

 

• Jag har ett annorlunda sätt att tänka jag tänker ofta i färg och olika situationer och personer har olika färger för mig.
• Jag misstolkas ofta som egoistisk.

Ofta känner jag att folk inte förstår sig på mig.

Även om det är jobbigt i bland så är det inte alltid negativt att ha Aspergers syndrom.

 

-------------------------------

Om det är något mer ni tycker jag ska skriva om så säg gärna det.
Men säg inte “berätta hur det är att leva med AS” utan säg mer en Exakt sak jag ska skriva om för det här är ju en av mina svårigheter och om jag inte vet exakt vad jag ska skriva om så kommer jag inte igång alls;)