Festsugen

Bah självklart är alla fattiga och har inte råd att festa nästa helg och den 22:a är det ölbrännboll och långa putte kommer hem till Värmland men självklart har vi travis då som alla jävla gånger mina vänner får för sig att göra nått.

Visst Travis är inte mitt barn så jag har inge ansvar så kan jag hur enkelt som helst bara dra på fest i stället men jag vill att Micke ska med och jag vill vara med Travis.
Men jag har inte träffat Putte på 1 år nu så jag skulle väldigt gärna träffa han en stund med får se om jag kan lyckas få Micke och Travis till Karlstad (i värsta fall får jag  betala Mickes tågbiljett eftersom jag är ett rikemansbarn:P) så får vi ta med Travis i vagnen en stund och festa nyktert.
Behöver inte va där länge ju vill bara träffa mina vänner och visa att jag lever de börjar nog undra snart haha,jag har fått pikar som “Vi ska festa i helgen, men du ska väll va hemma å leka familjeliv som vanligt” haha

Men men annars kommer de väll fler gånger antar jag.

 

I dag på skjutbanan så såg Matilda en bild på travis på min mobil så säger hon:
”Är travis ditt låtsas barn?"

Jag: “Ja, de kan man säga”

Då skriker hon så halv Värmland hör: 

“Emelie, Joanna har gjort barn”

Haha

Knäppis ungen, du är världens bästa kompis fast du bara är 8år <3

En skada till

I går skrev jag ju om att jag skada mig på konstiga saker men mamma påminde mig  i går kväll om en händelse jag hade glömt så jag måste berätta den nu:

När jag var så där 12 år och klättra på saker inne i lekstugan (ja de va höst och de hade ställt in allt från cyklar till trädgårdsmöbler där för vintern) så rasade en cykel över mig.
en sådan där cykel med bockstyre ni vet?
Och jag  fick styret på örat så örat svällde och blev fyra gånger så stort och jag fick en stor knöl i brosket.
Pappa trodde jag brutit örat ett tag men sen kom han på att man inte kan bryta öronen.
Men nu  typ 9 år senare har jag fortfarande kvar knölen på örat, ni kan få känna om ni vill;)

Jag önskar mig ett förstahjälpen sätt i julklapp, tack.

Sommarsaluten 2009

Kom hem vid midnatt och jag hade svårt att sova hade ont i huvudet mådde illa och kände mig uppsvullen och var allmänt skelgravid men somna runt 01 i alla fall.

I morse var klockan ställd på 09.30 men jag vakna 08.45 och undra varför inte klockan ringt för och så hörde jag pappa nere i köket och undra va tusan han gjorde hemma nu men så insåg jag att jag vaknat 45 min för tidigt så jag sov en stund till;)

Dagen börjades med att ligga på spikmattan ta ett  bad och försöka mjuka upp lederna och sen blev det pasta frukost.

Klockan 11.15 kom min privat  chaufför även känd som farfar Birger.
Farmor var också med så jag fick 100 kronor fast jag fick 500 förra veckan, bortskämda skitunge.

Skjutningen gick skapligt 167 i ställning vann min klass men var bara två med men jag är i alla fall nöjd det var bra för att inte ha tränat  något och jag klara mitt mål:

Att skjuta bättre än sista träningen, med andra ord inte skjuta några bommar i stå  och knä.

 

Nu är vi hemma efter en lång dag på skjutbanan och jag är trött och sliten och ligger och halv sover i sängen framför nån film på Disney Chanel som jag redan sett 3 gånger den här månaden;)

Ett besök i blommsterlandet

I går var vi som sagt till Lysvik finns inte så mycket att berätta om det för vi åt typ bara mat så jag bjuder på några bilder i stället:

Redo för en tur till Lysvik

Nu har jag gjort mig “fin” för i dag är det kalas i Lysvik som gäller.
Ska till mina kusinernas farfar och hans sambo.

Kanske inte värdens röj men det får gå;)
Men blir nog inte så sent för i morgon kl 12.30 ska jag ligga på skjutvallen och skjuta tävlingen sommarsaluten.
Japp jag anmälde mig i alla fall i går fast det gick åt helvete på träning, fast en sak är ju bra med att det gick dåligt på sista träningen att nu kan det inte bli sämre i alla fall;)

Att bo tillsammans?

Låg i sängen och vila när mobilen ringde de va M icke som sa att de va någon som ville prata med mig.
Han hade hämtat Travis på dagis och han hade frågat efter mig så han fick ringa till mig, fan vad jag saknar den lilla prinsen önskar jag kunde vara där hos dem nu.
Men vi ska ha travis under dagen nästa Lördag i alla fall så det ser jag fram emot.

Sen ska jag försöka dra i hop mina vänner t fest sen på kvällen om det finns intresse för det? (15/8 i karlstad) För det var länge sen jag var med nu.

Jag och Micke har pratat mycket de senaste dagarna på att flytta i hop och hur vi lättas gör för att allt ska funka med Travis och allt eftersom Travis finns i Arvika och jag helst vill bo kvar i Karlstad.
Det är inte det att jag absolut vägrar att bo i Arvika men det är första gången på många år som jag verkligen trivs och mår bra på stället jag bor på och jag är inte redo än att fly från tryggheten och börja om med allt igen.

För byter jag kommun igen så måste allt göras om igen.
Ny kommun innebär:

• Får inte stöd från LSS i karlstad länge allt måste sökas om och prövas om och Arvika kommun måste utreda vad jag behöver för stöd och det kommer gå ca 3 månader innan de gjort klart allt och under de månaderna måste jag klara mig själv.
• Efter som jag inte längre bor i Karlstad så kommer jag inte kunna ha min kontakt personer så måste få ny på min nya ort
  
• Psyk i karlstad har inte längre ansvar för mig så remiss måste skickas från min läkare i karlstad till psyk i Arvika där jag måste få en ny läkarkontakt.
• Vuxenhab har jag ingen aning om, om det är karlstad jag hör till fortfarande eller om jag måste byta där med.

Och pga mitt funktionshinder klarar inte jag av förändringar och om jag flyttar igen kommer alla förändringar på en och samma gång och just nu mår jag så bra så jag vill inte chansa med att utsätta mig för det just nu, jag vill leva kvar i tryggheten.

Så vi vet inte riktigt hur vi ska göra för Micke hoppas ju på att kunna ha delad vårdnad på Travis i framtiden och han ju inte precis gå på dagis i Arvika och bo i Karlstad varannan vecka och att gå på dagis är ju bra med.
Fast jag gick aldrig på Dagis alls och jag har inga men av det för jag träffade andra barn i alla fall.
Fast jag har ingen aning om man kan ha barn på dagis på halvtid?, men det borde man ju kunna.
Men men får väl fortsätta tänka på det där för vi ska ändå inte flytta ihop i dag,eller nästa vecka men nån gång längre fram:)

Konsten att skada sig på konstiga saker

Nu har jag gjort det igen, skadat mig på en sak man inte ska kunna skada sig på.
Man måste nog heta Joanna Halvardsson för att kunna skada sig på alla möjliga konstiga saker denna gång lyckades jag skära mig  på spikmattan så det blev ett stor jack i fingret men det är ju inget emot när jag…

• Skar mig på en rostig gammal taggtråd när jag skulle böja den och fick gå till vårdcentralen.
• När jag tappade datorn på foten och cpa tån så jag fick gå på kryckor i två veckor. (datorn överlevde och mår bra nu)
• När jag kryckor och snubbla över mina egna kryckor och de trodde att jag krossat ett ben i foten så jag fick gå på kryckor fast jag redan gick på kryckor från första början.
• Eller den gången då jag drack Dricka och flaskan fick baksug och explodera rätt i ansiktet på mig vilket resulterade i att det spruta blod och överläppen sprack.
  

 

Jag tror jag ska börja gå runt med ett första hjälpen kitt i bakfickan, det är nog säkrast.

Idétorka

I dag har jag idé torka  så jag bjuder på en bild så länge:

 

Kanske borde satsa på att ha skytteglasögonen på fridtiden med?

De är ju riktigt heta;)

Spiklycka

Jag har en längre tid funderat på att införskaffa mig en spikmatta och i helgen pröva jag Per-eriks och gilla den så i dag köpte jag en.

Jag hade as ont överallt i varenda jävla led så jag lade mig på spikmattan i 15 min sen gick jag på speedway-

Sen efter speedwayen la jag mig på den igen i 20 min och jag mår underbart bra nu helt sjukt Micke är helt förvånad att jag pratar så jävla mycket i telefon nu haha och nyss kom pappa och stängde min dörr och sa att jag fick vara tyst för mamma kan inte sova haha.

Spikmattan får 5 av 5 möjliga Dregen av mig.

Att leva med smärta

Nu har jag precis kommit  hem från skjutbanan och det gick rent sagt åt helvete, mina leder klarar det verkligen inte efter att jag skjutit knä kröp jag fram för jag kunde inte ens stå på benet.

En sak som gör mig grymt ledsen är när jag säger:
”Jag ska inte skylla på saker när det inte går bra men min leder  mår inge bra"
Då säger pappa:
“Det gör inte jag häller”

Ursäkta men vad har hans mående med mitt dåliga skytte att göra?

Jag blir så himla ledsen när inte ens dem som vet att jag har en ledsjukdom förstår hur jobbigt det är att ha ont hela tiden.

Inte så jävla konstigt att personer som inte känner mig tror att jag fejkar när inte ens mina nära förstår.

I bland önskar jag att jag typ bara hade brutit benet eller nått då hade jag haft gips i några veckor och då hade folk sett att jag haft ont och sen hade det vart bra igen.
Men nej i stället har jag ont mer eller mindre varje dag.
Varje morgon när jag vaknar så tar jag mig knappt ur sängen för jag är så stel.
Och det värsta av allt det syns inte att jag har ont för de syns inte på utsidan och därför är det extremt svårt för omgivningen att förstå när jag ena dagen kan springa och nästa dag går på kryckor.

I bland önskar jag bara att jag kunde få va som en vanlig 21 åring som tex orkar bära hem kassarna från affären 300 meter bort utan att behöva ställa ner kassen 7 gånger för det gör så ont i handlederna.

 

 

så här brukar det se ut.

Honungs te

Alltid lika underbart att vakna med halsont, jag börjar bli jävligt trött på mitt immunförsvar nu.
Men nu har jag värmt te med honung i men jag värmer det alltid för länge så jag inte orkar dricka det och så ställer jag undan det så det ska svalna men glömmer bort det och upptäcker en timma senare att det är iskallt, så tekniskt sett kan jag lika gärna dricka iste med honung i frågan är bara hur det skulle smaka jag måste nog testa.

Jag funderar på om jag skulle sova en timma till eller så men då blir jag nog ännu segare måste ju va pigg när jag ska skjuta.
Och ska skjuta tidigt på dagen i dag för i kväll är det speedway som gäller, så i dag är det fullt upp.

Ne nu blir de slapp framför Disney Chanel.

2 månader

Två månader sedan jag mötte dig vid tåget för första gången.
Två månader sedan jag gick på kryckor.
Två månader sedan vi mötte ola.
Två månader sedan vi sov tillsammans för första gången.
Två månader sedan du lagade fläskfilé till mig.
Två månader sedan vi fotade bakom museet.
Två månader sedan vi satt i stadsträdgården och kolla på brudparet som fotograferades i regnet.
Två månader jag somna i din famn när vi kolla på futurama.
Två månader sedan du sa att du ville att jag skulle vara din flickvän.
Två månader sedan vi två blev en <3